”Målet en effektivare organisation : kommunikationens betydelse för organisationsförändring i en kommunal verksamhet”

Organisationsförändringar blir allt vanligare fenomen i såväl privata som offentliga organisationer. Förändringar i omgivningen förutsätter att organisationer kan anpassa sin verksamhet. Organisationsförändringar anses ibland vara nödvändiga för att möta förändringar som sker internt och externt i organisationer, trots detta visar studier att endast 30 % av de större organisationsförändringar som genomförs når ett lyckat slutresultat (Kotter, 2007, s.96; Washington and Hacker, 2005; Kitchen & Daly, 2002). Forskning visa att det inte finns något bästa sätt att genomföra en organisationsförändring dock tyder studier på att kommunikationen mellan ledare av organisationsförändringen och medarbetare i den organisation där organisationsförändringen implementeras, är viktigt för att nå ett lyckat slutresultat. Studien baseras på ett fall där en kommun genomför den största organisationsförändringen på cirka 40 år. Syftet med denna uppsats är att analysera hur kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna påverkar en organisationsförändring i en kommunal verksamhet. Syftet är även att belysa vilka effekter bristfällig eller utebliven kommunikation kan få i en pågående organisationsförändring. För att besvara syftet med studien utfördes kvalitativa intervjuer med personer som berörs av den studerade verksamhetens organisationsförändringar. Genom denna metod undersöktes medarbetarnas och delar av förändringsledningens uppfattning om kommunikationen i den pågående organisationsförändringen. Författaren har valt att använda sig av teorier och modeller kring organisationsförändringar och kommunikation. Detta för att kunna analysera det empiriska materialet som insamlats för att sedan kunna dra slutsatser om syftet med studien. Respondenterna ansåg att det varit oroligt bland personalen under organisationsförändringen. De svarade även att många medarbetare inte hade klart för sig hur organisationsförändringen skulle påverka deras arbetssituation. Respondenterna berättade även att ryktesspridning varit påtaglig i organisationen och att medarbetarna inte varit klara med vilka arbetsuppgifter de skall ta sig an. Majoriteten av respondenterna ansåg även att de velat vara mer delaktiga i förändringsarbetet och att kommunikationen mellan förändringsledningen och medarbetarna varit bristande. Med stöd i tidigare forskning har tydlig och frekvent kommunikation av såväl envägskommunikation och tvåvägskommunikation kunnat minska oro, tvivel och ryktesspriding genom förändringsprocessen. Författaren kan efter studien dra slutsatsen att utebliven eller bristande kommunikation mellan förändringsledningen och medarbetare genom en organisationsförändring i en kommunal verksamhet kan bland annat bidra till oro bland medarbetarna, ryktesspridning i organisationen och tvivel till resultatet av organisationsförändringen